Gustaf & Sofia

Johannes Birgersson RothoviusAge: 48 years15801628

Name
Johannes Birgersson Rothovius
Name suffix
Major
Birth 1580 40
Marriage of a siblingJonas Birgersson RothoviusSvenborg PETERSDOTTERView this family
May 1604 (Age 24 years)
Marriage of a siblingIsak Birgersson RothoviusAnna EriksdotterView this family
October 29, 1604 (Age 24 years)
Marriage of a siblingIsak Birgersson RothoviusCatharina AndersdotterView this family
1613 (Age 33 years)
Birth of a son
#1
Arvid Johannes Rothovius
1620 (Age 40 years)
Death of a brotherJonas Birgersson Rothovius
February 28, 1626 (Age 46 years)
Death August 1628 (Age 48 years)
Title
Major

Family with parents - View this family
father
elder brother
elder brother
8 years
himself
brother
Family with Elin Bengtsdotter - View this family
himself
wife
son

SourceGENOS
Publication: 29/1958 sid 85-101
Citation details: Nr 37(1966), s. 45-46
Note
Detta är en av de mera namnkunniga anfäderna i denna släktutredning. Hans namn anges stundtals som Johannes, ibland som Johan och ibland som Hans, vilket är namnet i den artikel som Jaako Hirvonen skrivit i en tidskrift "LAUKAAN JOULU 1980". Artikelns titel är:"Laukaas invånare har släktanor i Tyskland och Sverige". I sitt hem hade barnen ett för sin tid tämligen omfattande bibliotek, som gav dem tidig läskunnighet och följande boklig kunskap som givetvis ledde till vidare studier. Hans broder Jonas blev i Rostock studiekamrat med Axel Oxenstriena och dennes bröder Krister och Gabriel. En bekantskap som även Hans kommer att få nytta av längre fram. Hans Roth kommer fram i böckerna år 1606 i Viborg, där han fungerar som mönsterskrivare. Troligen är han delaktig i Jacob de la Gardii erövringar i Novgorod och Moskva. De är jämnåriga och deltar så vitt man vet i samma strider. Hans befordras till kapten och fick i Viborg en egen flagga. Av finnarna kallades han HANNU RUUTI. I Viborg var han främst utbildare av konungens trupper. Hans Roth deltog i Gustav II Adolfs arme' vid erövringar av Livland och Riga. Han blev en kort tid kommendant vid Neumunde vid Riga viken. Han åtnjöt stort förtroende bland sina officerare och manskap och han åtog sig fordrande administrativa och skriftliga uppgifter. I Viborg fick Hans Roth och hustrun Elin en son, Arvid, f ca 1620 som blev präst. Hans dotter Margareta gifte sig med en prästson, som sedermera blev kyrkoherde i Laukaa, och härigenom förbinds den småländska soldat och prästsläkten till en prästsläkt i mellersta Finland. Paret fick åtminstone 5 barn. Kapten Hans Roth blev i Ingemanland befälhavare för ett kompani inom det karelska regementet och deltog med detta i ytterligare strider under GIIA. Hans kompani decimerades av de många striderna och Hans egen hälsa blev lidande. Därför beslutades att han skulle bli kommendant på fästningen Jaama där han bodde med familjen. Härifrån utgick han som trupputbildare till i Ingemanland förlagda trupper. Han befordrades till major 1624. Historiker menar att Hans Roth stod högt i gunst hos GIIA och planer fanns på att han skulle befordras till överste och kommendant för Keksholms fästning. I ovannämnda artikel finns också avbildat hans personliga vapen och handstilen finns med exempel. I Kaarlo Wirilanders bok OFFICERSKÅREN i FINLAND under 1700-talet skrivs bl a att i början av 1700-talet utvecklades krigarsläkter varur det fanns åtminstone två-tre officerare som t ex släkten Rothovius. Det är självklart att Johannes blir anfader till flera av dessa. Källa: Jaakko Hirvonen "LAUKAAN JOULU 1980". Artikelns titel är:"Laukaas invånare har släktanor i Tyskland och Sverige". ___________________________________________ Johannes Rothovius - Hans Rooth(e) av Arvi Ilmoniemi Pälkäneen kirkkoherran Arvidus Rothoviuksen tietävät genealogiset lähdeteokset piispa Isaacus Rothoviuksen veljenpojaksi ja mainitsevat hänen isäkseen ÐKäkisalmen linnanpäällikön, everstiluutnantti Johan Birgerinpoika Rothoviuksen. Tieto pohjautuu Rothovius-suvun piirissä laadittuun käsinkirjoitettuun sukuselvitykseen ja sen tuntee jo Jacob Tengström teoksessaan ÐVita et Merita --- Isaaci B. RothoviiÐ (1796), jossa mm. sanotaan (s. 269): ÐInterim tamen observandum plerosque faltim Rothoviorum, quos jam per bina prope secula muneribus variis, potissimum Ecclestasticis, Finlandiae praefuisse novimus, esse posteros Johannis Rothovii, fratris episcopi nostri, subchiliarchae et Praefecti arcis Kexholmensis (Öfverste Lieutenant och Commendant på Kexholm), quod et dicta genealogia satis comproba. Jo aikoinaan S.G. Elmgren joutui toteamaan, ettei Käkisalmen komendanttien sarjassa ollut ketään Johannes Rothoviusta, mutta Strandbergin Herdaminneen jostakin tulleen lapsuksen - siellä Pälkäneen kirkkoherra oli Arvidus Arvidi R. - Elmgren pystyi oikaisemaan huomauttamalla kirkkoherran itsensä käyttäneen nimimuotoa Arvidus I. Rothovius. Yliopistonmatrikkelin Index ja muut vastaavat lähteet olisivat voineet vakuuttaa Elmgrenille, että kirkkoherra todella oli Arvidus Johannis R. ja hänen isänsä siis latinaisesti Johannes Birgeri Rothovius. Itäisessä Suomessa ja Baltiassa esiintyy 1600-luvun ensimmäisinä vuosikymmeninä muudan sotilashenkilö, jota hyvin saattaisi pitää etsittynä Johannes Rothoviuksena. Kysymyksessä on Hans R(o)oth(e) - omakätisessäkin on monta variaatiota -, joka ainakin jo 1606 oli katselmuskirjurina Lasse Antinpojan lipustossa (VA 5883: 141) ja josta sittemmin ja viimeistään syksyllä 1608 (VA 5907: 244) tuli erään suomalaisen jalkaväkilippukunnan päällikkö (hövitsman). Myöhemmin hänestä tuli eversti Henrik Flemingin (Karjalan) rykmentin kapteeni (Arvi Korhonen, Hakkapeliittain historia I, 106, 192) ja sittemmin (1623) ylivahtimestari (Korhonen I, 358). Vuonna 1624 hänet siirrettiin rykmentistä Narvan varuskuntaan (Korhonen I, 436). Hänestä käytetään 1620-luvulla usein oudohkonkaikuista ÐkapteenimajurinÐ (ÐCaptein MaiorÐ) titteliä. Helmikuussa 1626 hänestä tuli everstiluutnantti Jakob Skotten skvadroonan 2. komppanian päällikkö (VA: Lindhin kok.). Vuonna 1623 hänet mainitaan Neumünden linnoituksen komendanttina, vuonna 1625 hän on ensin Narvassa, sitten Jaamassa ja lopulta Vask-Narvassa (Korhonen I, 515) ja vuonna 1627 hän ilmeisesti sai samanlaisen tehtävän Jaamassa. Pian senjälkeen Hans Rooth ilmeisesti on kuollut, koska hänen leskensä Elin Bengtsdotter on elokuussa 1628 kuitannut miesvainajansa palkkasaamisia (VA 427: 67). Leski kuoli Viipurissa 1655 (haud. 10.4.). Mistä sitten käy päätteleminen, että Hans Rooth saattaisi olla etsitty Johannes Rothovius? Lähinnä tähän antaa aiheen hänen sinettinsä (esim. VA 5883: 232, 5908: 47 ja VA: 427: 67), joissa on kilvessä kirjainmonogrammi H B ja nimikirjaimina varhemmissa H.R., sittemmin H.B.R. Isännimi olisi näin ollen alkanut B:llä ja ollut mahdollisesti Birger. Majurimme olisi silloin ollut Hans Birgersson Rooth eli latinaisesti Johannes Birgeri Rothovius. Tyypillisen myöhäisten sukupolvien tekemän esi-isän kultauksen kautta olisi vähemmän tunnettu Jaama vaihdettu saman provinssin päälinnoitukseen Käkisalmeen ja majuri samalla post mortem kohotettu everstiluutnantiksi, ehkä senkin takia, että Käkisalmen komendantit olivat yleensä olleet tuon arvoluokan miehiä. Källa: Genos 37(1966), s. 45-46 Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland.